Värmländska ord är kända för sin mjuka klang, humoristiska ton och en värme som speglar landskapet och människorna som talar dialekten. Den värmländska dialekten har starka inslag av vokaler, ofta med drag från norsk påverkan, vilket gör den lätt att känna igen. När någon säger ”möe” istället för mycket eller ”imôra” istället för imorgon blir det tydligt att språket har en egen karaktär.
I den här artikeln hittar du en stor lista med typiska värmländska ord och uttryck, från vardagliga begrepp som jolappel för potatis till färgstarka uttryck som ”Vass/hôss ärrä märrä?”. Det är en dialekt som både roar och fascinerar, och som bär på en lång tradition av lokalt språkbruk.
Värmländska ord
Den värmländska dialekten innehåller mängder av ord som skiljer sig från rikssvenskan och som ofta har en folklig, lite lekfull ton. Många av dessa ord används i vardagligt tal och ger språket en omisskännlig prägel. Här följer några av de mest kända värmländska orden och deras betydelser.
-
Möe – mycket.
-
Glöpen – glupsk.
-
Hôvve – huvud.
-
Kärigt – manligt.
-
Tôla – prata.
-
Klôvigt – klantigt.
-
Tôlit – tråkigt.
-
Svölten – hungrig.
-
Knôvvligt – krångligt.
-
Boa – butiken.
-
Jolappel – potatis.
-
Bôtte – knuffa.
-
Imôra – imorgon.
-
Jämt – bara, nyss, precis.
-
Kväsig – någon som är käck.
-
Pilsk – upphetsad eller uppkäftig.
-
Gôbbi – jobbig eller grinig.
-
Möschla – gå omkring och pula med något.
-
Höser – strumpor.
-
Feschli – någon som är feg eller finkänslig.
Värmländska uttryck
Uttrycken på värmländska är ofta lika charmiga som själva orden. De används i vardagen för att hälsa, skämta eller förstärka ett budskap. Här är några typiska värmländska uttryck och deras betydelser.
-
Vass/hôss ärrä märrä? – Hur är det med dig?
-
Nôt å grönne på – något att fundera på.
-
Börscht tännera – borsta tänderna.
-
Gôtt mos på klôbba – bra hålligång på klubben.
-
Gu’, va’ han strir! – Gud, vad han pratar.
-
Tocken där – sådan där.
Värmländsk ordlista
Den värmländska dialekten rymmer en rikedom av ord som ofta speglar humor, natur och vardagsliv. Många av dessa ord används fortfarande, medan andra är mer traditionella men ändå levande i kulturen. Här följer en större ordlista med typiskt värmländska ord och deras betydelser.
-
Ackorder – prata.
-
Apeläppel – äpple.
-
Boa/butika/köska – butik.
-
Brynnbär – hallon.
-
Bätter – bättre.
-
Bôtte – knuffa.
-
Doola – söla, ta tid på sig.
-
En kôpp kaff – en kopp kaffe.
-
Feschli – mesig.
-
Fesk – fisk.
-
Fôggel – fågel.
-
Fôll – väl.
-
Glingt/Glint – halt.
-
Grôdschel – småmynt.
-
Gôlfbôllsôpphôllôre – pegg.
-
Han va inge blyg! – uttryck för att något var coolt eller imponerande.
-
Harta – hälften.
-
Håkken – vem.
-
Hôss äre märre? – hur är det med dig?
-
Hôss hôlô vôlô? – hur är det med dig? (variant).
-
Hôtt(om)? – va?
-
Imôra – i morgon.
-
Joôppel – potatis.
-
Joôppelstamp – potatismos.
-
Kajvatn – mobiltelefon.
-
Klôvhôvve – idiot.
-
Krôser – lingon.
-
Kärigt – manligt.
-
Mosbräck med kôrv – mosbricka med korv.
-
Môe – mycket.
-
Môlter – hjortron.
-
Nattsärk – nattkläder.
-
Norler ôm – norr om.
-
Nôe – något.
-
Shôl – själv.
-
Skvatt till – hoppade till.
-
Skôppe – famn.
-
Soplim – dammsugare.
-
Strir – pratar mycket.
-
Styvajänt – duktig flicka.
-
Stôll/Stôlli – knäppskalle, galen.
-
Sôve – sova.
-
Tocken/hökken/sikken dret – vilken skit.
-
Torver – åskväder.
-
Tämlig – najs.
-
Tôlit – jobbigt, tråkigt.
-
Tôlikär – asmanligt.
-
Tôlp – fjant.
-
Ujamäjen – uschamej.
-
Vôlôbôll – volleyboll.
Vad kännetecknar värmländsk dialekt?
Den värmländska dialekten är lätt att känna igen på sin mjuka ton och sitt melodiska uttal. Språket har genom historien påverkats både av norskan och de närliggande västsvenska dialekterna, vilket gett det en särpräglad karaktär.
En tydlig kännetecknande detalj är vokalerna. I värmländskan blir de ofta utdragna och får en rundare klang än i rikssvenskan. Uttalet av ”ô” är särskilt typiskt, liksom den lite sånglika rytmen som många förknippar med dialekten. Grammatiskt kan värmländskan skilja sig genom att man ofta använder enklare former av ord, till exempel ”imôra” istället för ”imorgon” och ”möe” istället för ”mycket”.
Dialekten kännetecknas också av humor och värme. Många ord och uttryck används inte bara för att beskriva saker, utan för att skapa stämning och gemenskap. När någon säger ”dä ä möe bätter så” eller ”du ä la gôbbi” blir det tydligt att språket är lika mycket känsla som det är kommunikation.