Skånska ord – stor lista

Skånska ord

Skånskan har många ord som används i vardagen och som gör dialekten både färgstark och lätt att känna igen. Orden är ofta kortare, mer direkta och bär på en folklig ton. Här är några av de mest typiska skånska orden och deras betydelser.

• Rälig – riktigt äckligt, så äckligt att du vill kräkas.

• Nimmt – lätt eller smidigt.

• Klyddig – besvärlig, krånglig (klydda ente = krångla inte till det).

• Ålahue – idiot.

• Balle – skinkhalva eller rumpa.

• Fobbeck/Fubbick – idiot.

• Håssa/Hossor – strumpa eller strumpor.

• Glöttig/Glyttig – löjlig.

• Blannevann – groggvirke.

• Mög – skit.

• Tradig – tråkig.

• Rullebör – skottkärra.

• Ente – inte.

• Tös/Tösabid – flicka.

• Påg – pojke.

• Flabb – mun.

• Nock – nog.

• Hotta/Hutta – kasta.

• Redig – ordentlig.

• Läbbit – läskigt.

• Ving – sne.

Skånska uttryck

Uttrycken i skånskan är ofta lika roliga som de är träffsäkra. De används i vardagliga situationer, ibland för att förstärka en känsla och ibland med en tydlig humoristisk underton. Här är några klassiska exempel på skånska uttryck.

• A’ du – det menar du inte?

• Jevla klydderöv – en klumpig person.

• Ta ente hela plassen, din fobbeck – hubba daj! – ta inte hela platsen din idiot, flytta på dig.

• Aah, sluuda nu, va ente en sån traderöv – sluta nu, var inte en sådan tråkmåns.

• Vikken grann tösabid – vilken vacker flicka.

• A’ du det gider jag ente – åh nej, det orkar jag inte.

• Vad glor du po haur du ätet glosoppa ti midda? – vad stirrar du på, har du ätit glosoppa till middag?

• Han e haj på det mesta – han är bra på det mesta.

• Ja blir så lack – jag blir så sur.

• Fan va kefft – att något suger eller är tråkigt.

• Runn under tollorna – berusad.

• Va e där? – vad är fel?

• Håll flabben – håll tyst.

• Kamma daj – skärp dig.

Skånsk ordlista

Skånskan rymmer ett stort antal ord som ger dialekten både färg och personlighet. Vissa ord används flitigt i vardagen, andra känns mer traditionella men lever kvar som en del av det lokala språket. Här följer en bredare ordlista med skånska ord och deras betydelser.

• Abekatt – härmapa.

• Asa – släpa på något.

• Bloa – blöda.

• Bonne – bonde.

• Börs – plånbok för mynt.

• Brödrar – bröder.

• Drös – hög eller samling.

• Fed – fet.

• Flabba – skratta.

• Fälleben – krokben.

• Fjåne – tönt.

• Gaffla – tjata om samma sak.

• Grann – vacker.

• Grunna – fundera.

• Grina – skratta.

• Hagalen – girig.

• Hodet – huvudet.

• Himma – hemma.

• Hialös – otålig.

• Hänne – någonstans.

• Jidder – tjafs.

• Kaga – kaka.

• Kagig – kaxig.

• Kasedans – dansbandsmusik, mogendans.

• Kjelling – kattunge.

• Knud – knut.

• Kocka – Coca-Cola.

• Korvalua – korvkiosk.

• Klökas – kväljas.

• Kållt – kallt.

• Lack – sur.

• Lase – trasa.

• Mackapär – manick.

• Mad – mat.

• Möe – mycket.

• Mölla – väderkvarn.

• Nätt – försiktigt.

• Patte – bröst.

• Pela – peta.

• Pittögd – skelögd.

• Pjodd – gråsparv eller fågel.

• Pågablära – pojkspoling.

• Pågatös – pojkaktig flicka.

• Päror – potatis.

• Pömsig – sömnig.

• Rabbemos – rotmos.

• Sagla – dregla.

• Sidda – sitta.

• Schatte – mes.

• Tolle – bajskorv.

• Tollor – tofflor.

• Tocke – tupp eller rödhårig person.

• Ude – ute.

• Vann – vatten.

• Vikken – vilken.

• Visping – geting.

• Ändån – ändå.

Vad kännetecknar skånska dialekten?

Skånskan är en av de mest välkända dialekterna i Sverige och hörs tydligt på sitt speciella uttal. Dialekten har påverkats starkt av danskan, eftersom Skåne var danskt fram till 1600-talet. Det märks både i ordförrådet och i hur vissa ljud uttalas.

Ett av de mest utmärkande dragen är det skorrande r-ljudet, som skiljer sig från många andra svenska dialekter. Dessutom har skånskan ofta kortare vokaler, och vissa konsonanter mjukas upp eller försvinner helt. Ord som ”inte” blir till ”ente” och ”hemma” blir ”himma”.

Dialekten kännetecknas också av att många uttryck används för att förstärka känslor eller skapa humor i samtalet. Kombinationen av det danska arvet, den mjuka men samtidigt distinkta rytmen och det rika ordförrådet gör att skånskan upplevs både varm och färgstark – och ibland svår att förstå för den som inte är van.