Småländska är en dialekt som känns igen direkt på sitt speciella uttal. Ett av de mest typiska dragen är att r:et ofta blir svagt eller nästan faller bort i slutet av ord. Dessutom kan diftonger och vokalljud förändras, vilket gör att orden får en annorlunda klang jämfört med standardsvenska. För den som inte är van kan det låta både sjungande och kortklippt på samma gång.
Utöver uttalet finns det också en mängd unika småländska ord och uttryck som fortfarande används i vardagen. Här nedan hittar du en stor lista där både vanliga och mer ovanliga exempel är samlade.
Lista med småländska ord
Småländskan har många ord som skiljer sig från rikssvenskan och som kan kännas både roliga och oväntade för den som inte är van vid dialekten. Vissa används för att beskriva människor och känslor, andra för vardagliga saker och situationer.
Här är en samlad lista med exempel på småländska ord och deras betydelser:
-
Tyken = Någon som är otrevlig eller uppkäftig
-
Laj = Ful
-
Redig = Rejäl, ordentlig
-
Grunna = Fundera
-
Tydlig = Rolig
-
Sytlig = Jätteäcklig
-
Grina = Skratta
-
Katig = Kaxig
-
Tjabba = Prata
-
Krabba = Fixa eller ordna med något
-
Tabberas = Att man äter upp den sista maten på bordet
-
Krösamos = Lingonsylt
-
Skirkig = Ostabil (används främst för att beskriva objekt)
-
Möckla = Ge stryk
-
Rummelpengar = Fickpengar
-
Hie = Stökigt
-
Speta = Sticka eller träflisa i fingret
-
Di = De/dem
-
Krabbit = Svårt
-
Rösen = Känna sig lite frusen
-
Skuffen = Bagageluckan på bilen
-
Here = Pojke
-
Råkar = Hittar
-
Söen = Vissen
-
Lase = Trasa
-
Tennick = Häftstift
-
Uttjimmad = Utmattad, slutkörd
-
Grätten = Kräsen
-
Kåda = Springa runt
-
Skrin = Mager
-
Uhällig = Besvärlig, krånglig
-
Fälleben = Krokben
-
Hös = Huvudet av en gris
-
Lejefolk = Tillfällig arbetskraft
-
Gona = Mysa
-
Knökafullt = Jättefullt
Lista med småländska uttryck
Reser man genom Småland är chansen stor att man hör några av de klassiska uttrycken som fortfarande används i vardagligt tal. De dyker upp i samtal på stan, vid köksbordet eller på arbetsplatsen och är en tydlig del av dialektens charm. För en utomstående kan de låta ovana, men för smålänningar är de en naturlig del av språket.
Här är några exempel på småländska uttryck:
-
Jag tyar inte mer = Jag orkar inte mer
-
Vad rer du om? = Vad menar du? / Vad pratar du om?
-
Nu gack vi! = Nu går vi!
-
Hia dig = Lugna ner dig
-
Ta dän = Ta bort
-
Bli ve = Få något i sin ägo / bli sammankopplad
-
Beska med = Stå ut med något som man inte vill
Hur låter småländska?
Småländskan känns snabbt igen på sitt uttal. Ett av de tydligaste dragen är att r-ljudet ofta blir svagare eller helt faller bort i slutet av ord. Det gör att ord som mycket kan låta som mycke och bilar som bila. Dessutom är vokalerna ofta kortare och mer knappt uttalade än i rikssvenskan, vilket ger dialekten en speciell rytm.
Ett annat kännetecken är att diftonger ibland plattas till. Där rikssvenskan säger sten, kan småländskan få det att låta mer som stän. För den som är van vid standardsvenska kan småländskan därför upplevas både rapp och lite ”avhuggen”.
Tillsammans med de unika orden och uttrycken gör uttalet att småländskan är en av Sveriges mest särpräglade dialekter. Det är ofta lätt att höra när någon kommer från Småland – även om de inte använder de mest lokala orden.